Ja, tack tack jag vet, men ge mig mer?

05:45 började Mutti skrika imorse och översovning var ett faktum, såklart. Följden av det blev förseningen (NEH?) och att jag inte hann skriva ner mina drömmar (som självklart är försvunna nu). Jag blev så intresserad av det där att jag åtminstone ska ge det ett försök att kunna tygla mina egna drömmar. Skulle det lyckas skulle jag indirekt ha ett nytt liv vid sidan av det nuvarande. Hur jättehäftigt vore inte det?

Men nåja. Vi inventerade varor i 3 timmar och det sög mer än det låter, men utan trevligt sällskap hade jag nog ramlat ihop och avlidit. Skolfrukost, och sedan, eftersom Kenneth är das Tyrann, cyklade jag hem och hämtade arbetet som jag (inte) gjort. Nejmen faktiskt, lätt värt eftersom det annars aldrig blivit färdigt. Tacos, datorkunskap, buss med Jossan, föra över epngar, hepatit-spruta, musiklektion, ställa ordning inför Solidaritetsveckan (skänk en slant eller SKÄMS), gå hem, dusch, och nu hinner jag inte mer för...


sömn? Om oron nu tillåter. Puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback