.

Av förra inlägget att döma kan det låta som om jag sitter naken och nyknullad här, framför datorn. Så är icke fallet. Faktiskt. Jag har ett fönster rakt ovanför mig. Faktiskt. Så det så. Eeeeh, ja, så ni inte....trodde något sådant. Usch. Fy. Nä. Nu så.

Ikväll är en sådan kväll då jag sitter invirad i den äckliga fleecefilten och kollar i kapp HIMYM-avsnitt, äter hoptorkade gamla makaroner direkt ur kastruellen med lite aromat på, dricker någon liter julmust till och mår allmänt bra av det. True story. Man ska ju ha sådana dagar också *hihi, ler stort*. Dagarna som följer fram till nyår ska jag jobba som fan. Om jag nu vågar mig tillbaka dit eftersom jag blev inlåst igår, kvart i ett på natten. Det var väl sådär-kul. Var SÅ nära att sälja min kropp till en tankande lastbilschaffis bara han bände upp dörrarna åt mig innan jag, tack och lov, insåg att "hallå vafan, jag själv är ju jävligt stark" och gjorde det själv istället.

Det är SJUTTON minusgrader ute också och alla element är inte på här så nu ska jag gå och dra på mig en BH och några extra tjocktröjor innan mina nipples fryser sönder. Huvudsaken man får sig lite bootey i alla fall.

Väl mött.

 

(Man ska ju egentligen kanske inte ha utropstecken i rubriker, men skit i det nu.)

Jag gör mig icke besvär att förstå vissa människor i den här byn. Det här är inget utjatat "åh, jag är för stor för den här byn, buhu, jag måste härifrååån, ingen här förstår mig och alla som bor i Edsbyn är helt jävla dum i huvudet och jag är bättre än er". Nej nej. Eller på sätt och vis kanske, men det är mest människors dumhet i stort. Detta handlar om saker man gör sig av med och Erikshjälpen i synnerhet.

Igår gick jag och skägget dit (först tittade vi förbi hans moster och fick lite hembränt vin med oss) och tänkte att en liten omväg på några kilometer var kul när det var tio minus ute. Det var det inte och det hör inte hit heller. Det jag tänkte säga är att man gång på gång efter att ha besökt denna plats är "vad tänker folk med!????". Precis så förvånat också! För vafan, vilka grejer folk lämnar ifrån sig! Designerkläder, coola småprylar och porslin som de kunnat sälja svindyrt på Blocket eller var som helst! Jag inbillar mig själv att det beror på att alla pengar som denna second hand-butik ifråga får in går till välgörenhet. Annars fattar jag inte. Tidigare i veckan hittade jag en finfin kavaj på lilla Eriks, och igår (läs i onsdags, har inte orkat uppdatera förrän nu) hittade jag förutom en jumpsuit i polyester, det där hårspännet och en spetskofta, dessa två. Jackan är en blanding av disco som möter äcklig uteliggare som möter galet 80-tal som möter en fet, bögig MC-snubbe. Och färgen ges inte rättvisa utan den är MYCKET lila.

Pälsen är troligtvis hemsydd (och inte riktig vilket innebär att man sluppit mörda och flå någon stackars kanin/mink) och så jävla fin. Den åker antagligen på på julafton (då jag förresten ska jobba till halv sex på kvällen, missar Kalle för första gången på 19 år men får göra något ännu roligare: kränga biltvättar och TJÄNA PENGAR!).

Kolla själv då! Den som inte tycker de är så jävla, jävla värda för 60 + 70 kronor får vara så vänliga att titta en gång till!

 

 

Och matten ni ser i bakgrunden har mormor gjort till mig. Hon är en av, vad jag kan tänka mig, relativt få människor som fortfarande väver trasmattor för hand. Hon frågade mig exakt hur jag ville ha mattan och hur den skulle se ut, sen vävde hon den. Den där mattan kommer jag ha så länge jag lever, that's for sure.

Entrade London town i förra tisdags kväll där Annabanana välkomnade oss till hennes jobb. Äntligen out of tristess made from unemployment in Norrland. På sämästär är man ju aldrig arbetslös! Svidade om och happy hour:ade, även det på Annas jobb (heil Annas jobb!). Gick ut i Camden och bara mådde och drack ett glas vin med tjejjorna och *busade runt* =).

Onsdagen tillägnades turisting på mycket avancerad nivå. Screw sightseeing-bussarna som hade varit svinkalla att sitta på i vilket fall. Såg allt som man ska se och lekte japaner med kameran i högsta hugg. Konstanten i typ alla kvällar var barhäng på hostlet och se Anna jobba ihop sina surt förvärade pengar och dricka mycket billig alkohol. Dock hade jag TUREN att få gå på fotboll! Fulham-Blackburn vilket kanske inte säger er eller mig särskilt mycket men man fick ju dricka öl i alla fall. MEN TJI FICK VI! "Klart vi ska ha två stora stark var, tänkte jag, de ska ju räcka en halvlek". Mm, säkert. Fick sluka det som gick i på en minut innan matchen började vilket resulterade i att man kanske somnade till lite under första halvlek men sen var det svordomar och hejaramsor för hela slanten, typ.

Torsdag = shoppingdag! Ja! Mera mera! Mest! Wie! Man ska ju tydligen ge och ta i ett förhållande så jag gick på fotboll och Andreas fick gå i butiker typ precis hela jävla dagen. Jag fick (eller fick och fick, det var ju jag som betalade) dock en sammetsklänning från Mango, hotpants från American Apparel, en headpiece från random butik, ett par mockapumps, tygskor, och ballerinisar och lite grejer och en massa (fem) JULKLAPPAR! Var tvungen att skriva det med caps för att inte framstå som självisk, så då fick jag med det också. Bästa av allt den dagen var att de slagit upp ett enormt Winter Wonderland i Hyde park! Pariserhjul, spökhus, glühwein-stånd, skridskorink, liveband, öl&jäger-stånd, Uppskjutet, karuseller, små marknadsstånd och alla andra stånd ni kan tänka er, fler än under ett Baywatch-avsnitt! Så fick man gå där och hålla handen och gosilosa och nuffsa och skratta åt alla som ramlade i ishockeyrinken samt dricka starkglögg.

Gjorde Camden market, åt svingod veggie-buffé, Harrods och Annas lägenhet vilket var den bästa sightseeingen av alla. Inredningen var ungefär densamma som i Uppsala om det säger någon något. Sen tog hon oss med till en second hand där jag hittade en Wrangler-skjorta för en pund. Sen åkte vi hem och till en lök i Nyköping och sov. På morgonen kom eskorten och skjutsade oss hem till byn. Ångest och meningslöshet infann sig på ett ögonblick men nu är det bra igen.

BILDBEVIS:

Fler bilder lägger jag upp på Facebook någon jävla gång, tillsammans med alla andra bilder jag tänkt lägga upp de senaste sju månaderna eller något sån't.