My dreams, they've got to kiss, because I dont get sleep, no..

Gorillaz, Kanye, Manu Chao och The tough alliance är mina små raringar de här veckorna. Speciellt 205-gorillaz-kids_with_guns_(hot_chip_remix).mp3 och massa annan bra skit. Och jag vet inte riktigt vad det är med mig och telefoner och att inte svara. I förrgår ringde de och jag antog att de sökte ersättare enligt nummerpresentatören. Så tar jag upp telefonen och tittar på den utan att svara. Jag vet att jag borde svara, borde verkligen för jag behöver pengarna. Sen när det slutar ringa blir jag lugn och sen får jag ångest över att jag INTE svarade. Och så är jag på tok för stolt för att ringa upp igen, kära nån, jag tänker inte tigga om förödmjukelse.

Ibland är det synd att man har de där mentala spärrarna som hela tiden hänvisar till förnuftet. Jag är inte spontan för fem öre och inte för femhundra spänn heller. Just nu önskar jag att jag kunde dra på mig byxor, jacka och mössa, packa en liten väska och åka dit pepparn växer. Eller åtminstone till Avesta eller Köpenhamn. Eller så upptar jag träningen igen, vad roligt det var ändå när allt kommer och går omkring. Eller så lägger jag mig och läser i väntan på dvala.

Tänk om man var lite old school.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback