.

Real, pure, non-mistaking ANGST! Jag är sämst i världen på att träffa nya människor och blygare än det går att förstå och om 7½ timme kommer två tyska brudar och ska bo här. Eller inte här just idag, för tack tack tack för Jossan. Vad gör man med en tysk? Visar String-Emil-hemsidan? Spelar David Hasselhoff-låtar? Tittar på Terminator?  Tips?

Och jag är helt slut efter helgen. Åkte ner till Sandviken i fredags för att fira Emelie och hennes kompis Sara. Mitt ute i ingenstans men jättestort hus och jag blev pepp någon gång framåt kvällen och det var faktiskt riktigt, riktigt roligt. Sov i en soffa i tre timmar innan jag fick springa till bussen och ta mig upp till Bollnäs. Fick vänta där ett bra tag, äcklig, bakis och slampigt klädd. Mostrarna och kusinerna kom och vi tog roadtripen upp till Timrå och körde så det sprutade om däcken. Dopet var jättefint och lilla Lilly också. Första gången jag är nära att börja gråta på ett dop. Framåt kvällen blev jag rastlös, illamående och allmänt orolig sådär som det blir och sen sov jag hela vägen hem. Mötte upp Ids och Emms och vi hyrde Hata Göteborg och lagade mat och chilliade sådär runt en två på natten. Pratade med Anna i en timme sen, sådär som man måste göra ibland, "Take one for the team". 

Och utöver det? La la la. Fan också.