.

Det är det här jag gör istället för att plugga, ska börja snart. Tänkte bara hylla ett band, eller hyllning och hyllning, sak samma. Minns när jag tittade på någon motsvarigheten till Voxtopp som gick på fyran någon gång mellan 03/04 och textraden "You can run away, leave your books behind you. But you should look back twice, just to be on the safe side" satte sig på hjärnan. Våren 2004 köpte jag Frengers (över ett år efter att den släpptes, som sagt: sist med det senaste). Det var när jag precis började få råd att beställa skivor från cdon.com och inte längre kunde ladda ner musik och den här prioriterades högst. Jag hade nästa hela skivan på min Jens of Sweden 128 Mbit-mp3spelare redan, men det vart en annan grej. Skivan är helt underbar, Jonas Bjerres röst är outstanding och texterna är beyond poetry (ska för övrigt aldrig sluta slänga in engelska ord när jag skriver på svenska).

Anna och jag såg dem i Oslo sommaren 2006 på Norwegian wood och de öppnade med "Special" och avslutade "Comforting Sounds", och det blev sådär ni vet, som när man innan konserten kanske sitter och pratar om hur man VILL att den ska bli. Sen kom " And the glass handed kites". Den skivan, Babyshambles och TTA är det jag till 90% lyssnar på när jag ska ut och gå eftersom det är...eh, bra. Minst sagt. Och någon gång snart kommer ett nytt album vilket kanske blir turné vilket kanske blir, ja, ni fattar. Det här är ett sån't här band som de flesta människor vet om, men som man ändå inte vill tipsa om eftersom det är så JÄKLA fint/bra/grymt/blabla, men jag kan helt enkelt inte låta bli. Bandet heter Mew.