.

Har tänkt på en grej när det kommer till det här med namn, vad vissa svenska namn är fula. Alltid när man snackar med afrikaner, sydamerikaner eller whatever så heter de namn som klingar lite konstigt i våra öron och alltid när man/vi frågar vad de heter så svarar de alltid typ "kärlek", "frihet", "lycka", "skönhet" eller något liknanade. Och så kommer de till Sverige och vi bara: "Well, I'm Sten, my name means stone", "I'm named after the bear, you know the creature?" eller "I'm Tuva! You know like, tussock, the thing on the ground?". Och i Tyskland betyder "Anders" konstig eller bög (det är ju egentligen samma sak), det tycker kan vara lite roligt tycker jag, hih. Off nu.