Nu blir jag galen igen
"De ropar elaka saker efter honom - naturligtvis, hur skulle det kunna vara på något annat vis - men Juha låtsas antingen att han inte hör eller också vänder han sig om och kastar slängkyssar efter sina belackare, han putar med munnen och gör sig till. Satan, vad de hatar honom! Varsågod, ha ert roliga! Hata på ni bara och dra sen åt helvete! En märklig sak denna brytningstid, dessa framhastande vårveckor då upproret gror, är att allt går så fruktansvärt snabbt men är likväl definitivt och oåterkalleligt. Han som var så feg blev över en natt så modig. Varje steg Juha tar för honom ytterligare ett stycke bort, och han ökar hela tiden farten. En revoltör i en otålig pojkes spensliga kropp. Klockradion står inte längre på 22:22. Dess röda siffror lyser triumferande och trotsigt i mörket. 33:33."
Och den som lånat/snott mitt ex. av arbetet i Litterär gestaltning får ju typ liksom ba såhära gärna lämna tillbaka det, tack?
Kommentarer
Trackback