.

Inte lite paranoid jag är nu! Inte undra på att hela veckan har varit som något slags skämt då jag ibland blivit vettskrämd när någon tilltalat mig eller livrädd vid oväntade ljud. Till råga på allt läser jag en bok skriven av en av världens kanske bästa författare, som handlar om ett kärnvapenkrig som nästan utrotar mänskligheten. Och idag fick man i uppdrag att läsa en bok som inte helt oväntad handlade om - kärnvapenkrig som utrotar mänskligheten! Dessutom har jag och Stina verkat fått en liten thingie för filmer där jorden ödeläggs efter att virus som gör människor till zombies/monster/nånting spridits. Inte okej, men hellre känna rädsla än ingenting alls, eller vad var det de sa?

Jag vet iallafall någon som vill sy om en hund till en ryssmössa åt mig och nu ska jag SOVA.

De talar ju om att escaping your ambitions och allt det där. Det kanske är fel väg att gå men det är precis vad jag tänker göra nu snart, åtminstone senare, inom en snar framtid. Eller typ. Godnatt!

Hur illa är det om man börja grina av att lyssna på en Spice Girls-låt? Är det ens illa? Eller borde jag bara gå och lägga mig? Jag vet att nostalgi är bland det fulaste och sorgligaste som finns (inte sorgligt på det här boho-sättet, utan mer...patatetiskt). Men shit alltså, vad kan slå Spice Girls? Egentligen? De som påriktigt införde 90-talets tuggummipop, som lärde tjejer mellan fem och 15 vad girlpower var för något och som sålde idolbilder för så extremt mycket pengar att jag inte kan tänka på det. Jag menar, kolla på bilden! Kolla kläderna, skorna, håren, bakgrunden! Det är helt fullkomligt groteskt och helt underbart! Jag laddade nyss ner deras Greatest hits och jag blir faktiskt lite förvånad när jag känner igen precis varenda låt. Jag minns när jag, Frida, Erica och Emma spelade in en egen video i Emmas vardagsrum till "Spice up your life!". Och jag minns när jag fick "Geri med kaststjärnan"-kortet. Eller när jag såg "Spice world" på bio. Vilka tider. Vore jag en rik själ skulle jag verkligen inte banga att se dem i London i januari. Biljetter finns för runt tusenlappen på Blocket. Kan man inte få önska om sina julklappar?

Nu städa. Sen sova. Sen Uppsala. Sen Stockholm. Sen hem igen. Sen skola. Sen studenten. Sen pension.

The botten is nådd.

Och nu insåg jag: hittils har det inte skett några riktiga missöden den här julen! Förra året slog jag pappa så att han började blöda näsblod och på kvällen började det brinna i en gran. Vad kan gå åt helvete på 48 minuter?

Jag har hittat världens godaste té. Jag skojar inte. Ett jul-té, som smakar GLÖGG! Det är inte svart, det luktar som en jäkla barndomsjulafton och är inte något värdelöst "bös"-té från typ Bönor & blad som kostar 40kr/hg. Det är så gott att jag vill gråta en skvätt eller två. Och jag brukar inte dela med mig av och tipsa om sån't jag verkligen tycker riktigt om eftersom jag vill hlla det för mig själv, eftersom det är MITTMITTMITT! Men nu ska jag vara givmild och dela med mig. Men det skiter väl ni fullständigt i.

Hit och dit och hit och dit och dit. Påstötningar och sammanträffanden. Och det är fint när man ser det börjar snöa på Hügabacka. Imorgon (eller senare idag) är första morgonen på typ åtta veckor som jag inte behöver ställa någon väckarklocka. Lyx.

Imorgon ska jag se ett av den gångna tidens favoritband: knet. Jag har lyssnat på nya skivan tre gånger, Anna är taggad som ett as och jag bryr mig inte. Känns rätt opepp. Lite sådär...jaha, var ett tag sen sist, hej hej. Fast nu kommer ludret freaka på det här so this one's for henne: skoja bara!

Okej, 22 timmar och 18 minuter, bättre än inget.

Jag har nu varit utan kaffe i 21 timmar och 53 minuter. Väljer att ta det steg för steg och en minut i taget.

Och bara helt plötsligt tappade jag lusten för allt som tidigare kännts viktigt. Insåg att det inte finns nåt att se fram emot, bara saker att se tillbaka på. Dä bidde mörskt igen, skulle morfar kunna säga om han kunde sätta ord på det här.

En kille hatar världen och mänskligheten så intensivt att han skjuter vilt omkring sig på sin skola. Spanien kan ligga under vatten om 70 år om vi inte ändrar livsstil. En familj med ett litet spädbarn omkommer i en bilolycka. 15 000 våldtäkter genomförs i Sverige varje år, hur många kan det bli i hela världen tror ni? 100 miljoner barn på det här futtiga lilla jordklotet har inget hem att gå in och värma sig i om det blir smällkallt. Och ute blåser det som om hela världen håller på att gå under.

Om man skulle ta och gå i idé.

När man hänger där på avsatsen som de gör på film. Man hänger i en klippa, det är säkert en kilometer till marken, har grabbat tag i det första handen fått tag i som inte har något liv i sig. Man hänger och slänger och man är inte säker på om den som står ovanför huvudet på marken är hjälten eller skurken och vilken roll man själv spelar. En hand sträcks ut, den enda lina till liv som erbjuds, an offer you can't refuse. Och likt förbannat biter och slår och river jag efter den, släpper taget och hoppas på det bästa.

2/7 är en förjävla dålig statistik om du frågar mig.