Det är jag som är bränderna i Paris
Honey, I'm home! Det här inlägget KAN bli kanske ett av de längsta någonsin i min blogg. Och det kan läsas på stockholmska också, för om någon klagar på att det jag säger den närmsta framtiden ibland glider över till denna dialekt så beror det på att de jag umgåtts med är de enda människor jag har förstått vad de sagt, och de talar just det. Dock tar det ett jäkla tag att skriva eftersom jag måste catcha up alla inlägg familjen Schulman skrivit medan jag varit borta. Förut hatade jag dem, precis som alla andra. Nu älskar jag dem. Carolina Klüft-inlägget på Calle Schulmans blogg är förresten bland det roligaste jag läst. Men det här är den enda plats jag kan skriva inlägg i stil med...det här. Så. Ja.
Efter nedåkning på tisdagskvällen vaknade jag på onsdag morgon upp i "min" säng i lägenheten nära Hammarby sjöstad i Stockholm. Gjorde mig i ordning och mötte upp Miriam och Josse för lunch inne i stan. Resfebern började infinna sig och vi åkte och fixade det sista, skrev ut biljetter och sånt där. Runt fyra blir jag och Simon utskjutsade till Arlanda medan Miriam och Josse som ska ta Arlandaexpressen genomgår SKRÄCKMOMENT 1. Det är alltså Miriams (norska) pass som befaras vara utgånget. Grejen är den att sifforrna står annorlunda i de passen. Det går således ut den 6 juni 2015 istället för den 15 juni 2006 som de trodde. So far so good. Vi lyckas trots flygskräck ta oss till Charles du Gaulle och sedan vidare till Gard du Nord. I den främmande staden letade vi sen upp hotellet och därefter inträffade SKRÄCKMOMENT 2. Josse insåg att hon tappat sin plånbok innehållandes 300 Euro, antagligen på flygplatsen. Fyfan. Lite opepp dunkade vi våra huvuden på kuddarna.
Torsdag morgon och vi kom faktiskt upp till frukost. Efter diverse uppfräschning gick vi upp till Sacré-C?ur och tittade lite på en gudstjänst. Säga vad man vill om mitt troende och min religionstillhörighet men det är inte många saker jag har mer respekt för än riktigt stora och vackra kyrkor. Såg karusellen som är med i Amelie från Montmarte också. Vi intog sedan en lunch och två karaffer vin vilket gjorde oss så lagom rund om fötterna att det kändes lite som att rulla till Louvren. Väl där skrev vi lite vykort på en trappa och sen blev vi sjukt peppade på att se Mona Lisa så vi betalade in oss, gick runt hela skiten och checkade muséet och vi kände oss så sjukt kulturella. Fyra ungdomar (egentligen är det ju bara jag och Simon som räknas som barn nu, men jajaja) ska ut och resa och dessa fyra ungdomar tänker inte "Vi drar till Sunny Beach och dricker oss apfulla på billiga shots!". Nej nej. Vi drar till Paris och tittar på skulpturer och kyrkor istället. Vuxenpoäng - katsching! Middag på något halvbra ställe, mer vin på en annan restaurang och sen underbara, hårda sängen.
På grund av icke-humana gångavstånd sov vi över frukosten och drog oss till sent på förmiddagen på fredagen. Vi klarade ändå av att ta oss till ett fullvärdigt shoppingcenter och jag köpte en intetsägande tröja. Vi åt baugettelunch och någon gång under dagen genomförde vi den dagliga espresso/café au lait/creme brulée/crêpes-fikan. Stora gator, små gator, mysiga gator, pulserande gator. Vi gick i butiker och testade kläder och gick och gick och gick. Kom till klockringarens kyrka, Notre Dame, den var fin etc. etc. ni vet. Eller kyrka. Basilica? Whatsoever. Började gå mot eiffeltornet och framåt kvällen hamnade vi på en indisk restaurang där vi hade sjukast bästa servicen ever. En kir att börja med, de rättade till våra bestick, hällde upp vår öl, bytte ut askfatet åtta gånger, frågade om allt var bra hela tiden, och gav oss strösselliknande saker som skulle vara "good for digestion". Miriam började prata om att hon saknade Beck-filmer så Simon beställde in en calvados för att hylla Mr.Martin. Vi skyndade oss sedan till det lysande tornet och precis som vi står under det börjar det blinka utav bara fasen och vi springer iväg genom den franska kvällen och förevigar det. Galet vackert. Tog sedan metron tillbaka till hotellet (enda gången vi tog metro, vi gick så jäkla mycket), vilket tog ett tag. Sen chillade vi mest med läsning och tv-tittning har jag för mig.
Sista hela dagen i Paris och den skulle tas tillvara på. Vi åt för första gången frukost tillsammans i källaren och begav oss sedan mot Montmarte, snygga var vi och vädret var varmt och allt var bara så bra. Blev kär i servitören på en uteservering där vi drack dyrvin. Åh Luc, oh-la-la, han var nog det franskaste och sötaste och charmigaste jag sett i mitt liv. Vi gick omkring i Montmarte mest hela dagen, jag minns inte riktigt. Hamnade i häftigaste butiken någonsin och Miriam och Josse köpte svindyra, galna klänningar medan vi blev bjudna på vin i plastglas och kunde gå runt och kika lite lyssnandes på bland annat The Knife. Hamnade på de lite billigare stråken och hittade inget så vi köpte en flaska rosé och glodde på tv på rummet och sen gick vi ut för att äta. Jag råkade köpa en finfin klänning på vägen och de andra också (eller ja, vi som var av kvinnokön). Och på restaurangen inträffade SKRÄCKMOMENT 3! Vi har beställt in vår mat och två karaffer av husets vin och ut kommer servitören med en flaska. "Fine", tänker vi, "antar att flaskan är husets". Efter ett tag börjar dock mannen i bordet brevid oss titta storögt på flaskan och på oss. Vi anar onåd och synar flaskan närmare. Ser den inte lite väl fin ut? Lyckas luska ut att det är ett prisvinnande vin med mycket fina druvor. Skräcken gör oss fullare och fullare och ännu mer högljudda och till slut börjar vi anta att flaskan kan vara värd så mycket som tre miljoner kronor. Vi är alla beredde på att ringa hem och ropa "Sälj huset! Sälj bilen! Vi har råkat köpa ett vin för tre mille!". Dock ordnade det sig till det bättre. Tack kära nån.
Hemresedag. Vi är ute från hotellet en timme innan normal utcheckning och känner oss duktiga. Går runt och tittar lite men har inte räknat med detaljen att typ allt är stängt på söndagar. Jag hittar iallafall booze till mig och mina parents och vi käkar asiatmat och får sedan tillbringa en timme på ett TRÅNGT och VAAARMT tåg till flygplatsen. Checkar in, hittar gaten, går runt och chillar, äter lite, handlar lite ur tax-free och så vidare. Sisådär två timmar innan vi ska få boarda planet går Simon iväg för att hitta något att dricka. Och visst hade vi sett soldaterna som gick omkring med sina automatvapen, men när han kommer tillbaka säger han att de hade avspärrat en väg och att det var en massa soldater där. Vi tänker inte så mycket mer på det men bara någon minut efter att han har kommit så inträffar det. Yäpp. SKRÄCKMOMENT 4, sist men verkligen inte minst. Plötsligt hör vi en explosion, inget "pang prang" utan ett KA-FUCKING-BLAAAAAM, kanske 70-80 meter ifrån oss på terminalen. Allting blir dödstyst och jag har aldrig fattat riktigt när folk säger att hundratals tankar hinner flyga förbi på några sekunder, men det gör jag nu. Den jag minns mest är "Jaha, det är alltså meningen att jag ska dö på en flygplats ändå?" Efter några sekunder börjar folk reagera och vissa springer iväg för att kolla om deras familjer på andra sidan är okej och så. Vi sitter bara stilla, får panik, börjar böla, skickar sms hem och frågar vad i helvete som händer, o.s.v. Efter ett tag får vi reda på att någon dum sate har lämnat en väska mitt på terminalen och av säkerhetsskäl var de tvugna att spränga den. Jag har aldrig varit så jävla rädd i hela mitt liv, det går inte att förklara. Just den jävla respekt man har för flygplatser och så kommer en explosion. Dear God. Vi kom iallafall hem okej, tack tack tack.
Imorse klev jag upp klockan kvart över sex för att i någorlunda tid hinna till skolan. Trodde jag ja. När jag sitter där och fryser rumpan av mig i Upplands väsby säger plötsligt högtalarrösten att "Upptåget till Gävle tyvärr är inställt". Great. Anslutningsbussar, väntan och några tåg senare hamnar jag iallafall i Edsbyn mer än åtta timmar efter att jag vaknat. Och jag saknar mina Paris-darlings, vilken fin resa det varit, jag behövde det verkligen. Och nu har jag ändå inte beskrivit lukterna, ljuden, synerna, känslorna, allt sånt. Synd att det gör det lite jobbigare att börja skolan men vafasen, jag hade ju faktiskt jobbat för den här resan. Nu har jag druckit två tredubbla espresso och är...lite speedad. Hehehe.
Efter nedåkning på tisdagskvällen vaknade jag på onsdag morgon upp i "min" säng i lägenheten nära Hammarby sjöstad i Stockholm. Gjorde mig i ordning och mötte upp Miriam och Josse för lunch inne i stan. Resfebern började infinna sig och vi åkte och fixade det sista, skrev ut biljetter och sånt där. Runt fyra blir jag och Simon utskjutsade till Arlanda medan Miriam och Josse som ska ta Arlandaexpressen genomgår SKRÄCKMOMENT 1. Det är alltså Miriams (norska) pass som befaras vara utgånget. Grejen är den att sifforrna står annorlunda i de passen. Det går således ut den 6 juni 2015 istället för den 15 juni 2006 som de trodde. So far so good. Vi lyckas trots flygskräck ta oss till Charles du Gaulle och sedan vidare till Gard du Nord. I den främmande staden letade vi sen upp hotellet och därefter inträffade SKRÄCKMOMENT 2. Josse insåg att hon tappat sin plånbok innehållandes 300 Euro, antagligen på flygplatsen. Fyfan. Lite opepp dunkade vi våra huvuden på kuddarna.
Torsdag morgon och vi kom faktiskt upp till frukost. Efter diverse uppfräschning gick vi upp till Sacré-C?ur och tittade lite på en gudstjänst. Säga vad man vill om mitt troende och min religionstillhörighet men det är inte många saker jag har mer respekt för än riktigt stora och vackra kyrkor. Såg karusellen som är med i Amelie från Montmarte också. Vi intog sedan en lunch och två karaffer vin vilket gjorde oss så lagom rund om fötterna att det kändes lite som att rulla till Louvren. Väl där skrev vi lite vykort på en trappa och sen blev vi sjukt peppade på att se Mona Lisa så vi betalade in oss, gick runt hela skiten och checkade muséet och vi kände oss så sjukt kulturella. Fyra ungdomar (egentligen är det ju bara jag och Simon som räknas som barn nu, men jajaja) ska ut och resa och dessa fyra ungdomar tänker inte "Vi drar till Sunny Beach och dricker oss apfulla på billiga shots!". Nej nej. Vi drar till Paris och tittar på skulpturer och kyrkor istället. Vuxenpoäng - katsching! Middag på något halvbra ställe, mer vin på en annan restaurang och sen underbara, hårda sängen.
På grund av icke-humana gångavstånd sov vi över frukosten och drog oss till sent på förmiddagen på fredagen. Vi klarade ändå av att ta oss till ett fullvärdigt shoppingcenter och jag köpte en intetsägande tröja. Vi åt baugettelunch och någon gång under dagen genomförde vi den dagliga espresso/café au lait/creme brulée/crêpes-fikan. Stora gator, små gator, mysiga gator, pulserande gator. Vi gick i butiker och testade kläder och gick och gick och gick. Kom till klockringarens kyrka, Notre Dame, den var fin etc. etc. ni vet. Eller kyrka. Basilica? Whatsoever. Började gå mot eiffeltornet och framåt kvällen hamnade vi på en indisk restaurang där vi hade sjukast bästa servicen ever. En kir att börja med, de rättade till våra bestick, hällde upp vår öl, bytte ut askfatet åtta gånger, frågade om allt var bra hela tiden, och gav oss strösselliknande saker som skulle vara "good for digestion". Miriam började prata om att hon saknade Beck-filmer så Simon beställde in en calvados för att hylla Mr.Martin. Vi skyndade oss sedan till det lysande tornet och precis som vi står under det börjar det blinka utav bara fasen och vi springer iväg genom den franska kvällen och förevigar det. Galet vackert. Tog sedan metron tillbaka till hotellet (enda gången vi tog metro, vi gick så jäkla mycket), vilket tog ett tag. Sen chillade vi mest med läsning och tv-tittning har jag för mig.
Sista hela dagen i Paris och den skulle tas tillvara på. Vi åt för första gången frukost tillsammans i källaren och begav oss sedan mot Montmarte, snygga var vi och vädret var varmt och allt var bara så bra. Blev kär i servitören på en uteservering där vi drack dyrvin. Åh Luc, oh-la-la, han var nog det franskaste och sötaste och charmigaste jag sett i mitt liv. Vi gick omkring i Montmarte mest hela dagen, jag minns inte riktigt. Hamnade i häftigaste butiken någonsin och Miriam och Josse köpte svindyra, galna klänningar medan vi blev bjudna på vin i plastglas och kunde gå runt och kika lite lyssnandes på bland annat The Knife. Hamnade på de lite billigare stråken och hittade inget så vi köpte en flaska rosé och glodde på tv på rummet och sen gick vi ut för att äta. Jag råkade köpa en finfin klänning på vägen och de andra också (eller ja, vi som var av kvinnokön). Och på restaurangen inträffade SKRÄCKMOMENT 3! Vi har beställt in vår mat och två karaffer av husets vin och ut kommer servitören med en flaska. "Fine", tänker vi, "antar att flaskan är husets". Efter ett tag börjar dock mannen i bordet brevid oss titta storögt på flaskan och på oss. Vi anar onåd och synar flaskan närmare. Ser den inte lite väl fin ut? Lyckas luska ut att det är ett prisvinnande vin med mycket fina druvor. Skräcken gör oss fullare och fullare och ännu mer högljudda och till slut börjar vi anta att flaskan kan vara värd så mycket som tre miljoner kronor. Vi är alla beredde på att ringa hem och ropa "Sälj huset! Sälj bilen! Vi har råkat köpa ett vin för tre mille!". Dock ordnade det sig till det bättre. Tack kära nån.
Hemresedag. Vi är ute från hotellet en timme innan normal utcheckning och känner oss duktiga. Går runt och tittar lite men har inte räknat med detaljen att typ allt är stängt på söndagar. Jag hittar iallafall booze till mig och mina parents och vi käkar asiatmat och får sedan tillbringa en timme på ett TRÅNGT och VAAARMT tåg till flygplatsen. Checkar in, hittar gaten, går runt och chillar, äter lite, handlar lite ur tax-free och så vidare. Sisådär två timmar innan vi ska få boarda planet går Simon iväg för att hitta något att dricka. Och visst hade vi sett soldaterna som gick omkring med sina automatvapen, men när han kommer tillbaka säger han att de hade avspärrat en väg och att det var en massa soldater där. Vi tänker inte så mycket mer på det men bara någon minut efter att han har kommit så inträffar det. Yäpp. SKRÄCKMOMENT 4, sist men verkligen inte minst. Plötsligt hör vi en explosion, inget "pang prang" utan ett KA-FUCKING-BLAAAAAM, kanske 70-80 meter ifrån oss på terminalen. Allting blir dödstyst och jag har aldrig fattat riktigt när folk säger att hundratals tankar hinner flyga förbi på några sekunder, men det gör jag nu. Den jag minns mest är "Jaha, det är alltså meningen att jag ska dö på en flygplats ändå?" Efter några sekunder börjar folk reagera och vissa springer iväg för att kolla om deras familjer på andra sidan är okej och så. Vi sitter bara stilla, får panik, börjar böla, skickar sms hem och frågar vad i helvete som händer, o.s.v. Efter ett tag får vi reda på att någon dum sate har lämnat en väska mitt på terminalen och av säkerhetsskäl var de tvugna att spränga den. Jag har aldrig varit så jävla rädd i hela mitt liv, det går inte att förklara. Just den jävla respekt man har för flygplatser och så kommer en explosion. Dear God. Vi kom iallafall hem okej, tack tack tack.
Imorse klev jag upp klockan kvart över sex för att i någorlunda tid hinna till skolan. Trodde jag ja. När jag sitter där och fryser rumpan av mig i Upplands väsby säger plötsligt högtalarrösten att "Upptåget till Gävle tyvärr är inställt". Great. Anslutningsbussar, väntan och några tåg senare hamnar jag iallafall i Edsbyn mer än åtta timmar efter att jag vaknat. Och jag saknar mina Paris-darlings, vilken fin resa det varit, jag behövde det verkligen. Och nu har jag ändå inte beskrivit lukterna, ljuden, synerna, känslorna, allt sånt. Synd att det gör det lite jobbigare att börja skolan men vafasen, jag hade ju faktiskt jobbat för den här resan. Nu har jag druckit två tredubbla espresso och är...lite speedad. Hehehe.
Lynchning av L'oréal
L'oréal, ni kan göra en hårfärg vid namn "mörkblond" och ha en nästanblond brud på förpackningen, det är inget med det. Men om jag färgar mitt hår, som kunde benämnas som något slags brunblondt, med tidigare nämna färg och det blir mörkbrunt då tycker åtminstone jag att någonting är riktigt jävla fel. Till och med mamma sa att jag såg förjävlig ut i håret. Men (let's go, let's go to Paris, let's play hide and seek) snart, trots att jag kommer vara ful där. L'oréal, you're dead to me.
PARTYPEOPLE
I ett svagt ögonblick av tristess beklagade sig Charlotte för mig att hon tyckte att jag var för dålig på att uppdatera min blogg, min bilddagbok, et cetera. Jag frågade vad hon ville att jag skulle skriva om. Först ville hon att jag skulle skriva om storleken på min penis, men då jag befarade massiv avundsjuka var svaret givet. Jag skulle skriva om henne. Men vad ska man säga om Charlotte? Hon har en förkärlek till Linda Bengtzing, kanske till och med ett hemligt förhållande, det låter jag vara osagt. Hon gillar Lil' Wayne, är vin-konnesör och naturmänniska by heart då hon äger en kamouflagefärgad kroppstrumpa som hon ibland använder officiellt. Första gången (fast egentligen andra) jag träffade henne var för lite mer än två år sedan. Då hade hon randiga skor, käkade fryst majs och fingervirkade på en asfaltsplätt på Storängsbottnen.
Men det hon ändå är mest känd för måste vara de små repliker som ibland slipper ur hennes hjärna "och också" mun. "Om man skulle gå och ta sig en drink?" är en. "Tänk om jag hade en liten krabba" är en annan. Hon är även den mesta partypeople jag känner och en jävel på att bonda. En redig kvinna med andra ord, det är vad hon är.
"Alla ska ju dra sitt strå till stacken", tänkte Charlie
när tält skulle resas och bredde ut sig på tältduken med ett glas vin i handen.
Ett väldigt bright moment för oss båda. Här blir vi
intervjuade av TV innan Marits spelning på Peace&Love 2007.
Hela inslaget avslutas med den frekvent använda "thumbs up"-posen.
intervjuade av TV innan Marits spelning på Peace&Love 2007.
Hela inslaget avslutas med den frekvent använda "thumbs up"-posen.
"Alla ska ju dra sitt strå till stacken", tänkte Charlie
när tält skulle resas och bredde ut sig på tältduken med ett glas vin i handen.
Mad world
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article584628.ab
Jag har läst mycket sjuka saker i mitt liv, men det här tar fan priset - på riktigt!
Jag har läst mycket sjuka saker i mitt liv, men det här tar fan priset - på riktigt!
Vi måste vakna, allians för de svaga
Jag kan ladda ner musik. Här snackar vi lycka, det är första gången på år och dar. Jag vågar nästan kalla mig teknisk, men det största är ändå att jag kan börja upptäcka musik istället för att köpa nya skivor med samma band jag lyssnade på för 3 år sedan. Först ut blev Svenska akademien, har velat lyssna in dem sedan de sågs på Arvika. "I love this moment so much, I want to have sex with it.", säger Dr.Cox och jag instämmer. Shit vad mycket jag instämmer.
Och under tiden flyttar folk tillbaka till sina andra liv. Kvar blir jag på det här jävla stället och saknar dem. Jag vill aldrig flytta så mycket som de här stunderna, men snart så. I dubbel bemärkelse.
Och under tiden flyttar folk tillbaka till sina andra liv. Kvar blir jag på det här jävla stället och saknar dem. Jag vill aldrig flytta så mycket som de här stunderna, men snart så. I dubbel bemärkelse.
Håhåjaja
http://app.blogg.se/index.bd?fa=account.main&from=login&account=ok
Sverigedemokraten flyr utomlands. Och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Sverigedemokraten flyr utomlands. Och jag vet inte om jag ska skratta eller gråta.
Vill du fjärrstyra en bot i rosa träningsoverall?
Lunarstorm har skickat ett mail till mig med rubkriken: Vi saknar dig! Well I don't miss you, fuckerssss.
Jobbet består numer av att plocka skruvar och knacka hyllor. Hittils har vi plockat 12,000 skruvar och knackat 10,000 pluggar. Men nästa fredag är jag fyra tuss rikare, fett hett. Och ingen angst inför skolan, by som reason. Det känns nästan SPÄNNANDE, ve och fasa. Spännande är fel ord, men jag vill åtminstone inte "go down the road" *cut cut*, etc. För ungefär ett år sedan började jag IB. Det känns helt skruvat.
Och Miriam sent igår: "Jag, Simon och Josse har så himla tråkigt så vi tänkte åka upp till mitt land. Kan vi hälsa på dig imorgon?". Så om typ en halvtimme kommer de och då blir det åka upp till stugan och dricka té och bada. Det är fan fint.
Jobbet består numer av att plocka skruvar och knacka hyllor. Hittils har vi plockat 12,000 skruvar och knackat 10,000 pluggar. Men nästa fredag är jag fyra tuss rikare, fett hett. Och ingen angst inför skolan, by som reason. Det känns nästan SPÄNNANDE, ve och fasa. Spännande är fel ord, men jag vill åtminstone inte "go down the road" *cut cut*, etc. För ungefär ett år sedan började jag IB. Det känns helt skruvat.
Och Miriam sent igår: "Jag, Simon och Josse har så himla tråkigt så vi tänkte åka upp till mitt land. Kan vi hälsa på dig imorgon?". Så om typ en halvtimme kommer de och då blir det åka upp till stugan och dricka té och bada. Det är fan fint.
Idag var en bra dag. Ikväll är inte en bra kväll.
kajsa säger:
jag ska utrota mänskligheten.
kajsa säger:
är du på`?
We eat shit like you for breakfast säger:
lätt
kajsa säger:
när, var och hur?
We eat shit like you for breakfast säger:
i gaskammare, på 30-talet :)
kajsa säger:
alltså verkligen, du vet hur man gör en människa lycklig.
We eat shit like you for breakfast säger:
Känner det, I'm on a roll
kajsa säger:
we're on to something here, I think-.
jag ska utrota mänskligheten.
kajsa säger:
är du på`?
We eat shit like you for breakfast säger:
lätt
kajsa säger:
när, var och hur?
We eat shit like you for breakfast säger:
i gaskammare, på 30-talet :)
kajsa säger:
alltså verkligen, du vet hur man gör en människa lycklig.
We eat shit like you for breakfast säger:
Känner det, I'm on a roll
kajsa säger:
we're on to something here, I think-.
Var god och bara fortsätt håll käften
Igår var ju okej. Okej, det var fan kul, nu ska jag inte vara den som gör understatements. Drog på cityfesten och hade det trevligt i en park med min vapendragare. Efter någon timme insåg vi att det sög och plankade ett SJ-tåg till Söderhamn. Under tiden hann vi dra några pikanta judeskämt, skratta så vi skrek och låg dubbelvikta och annat som gjorde att hela vagnen älskade oss. Tog bussen till Anna och satt på hennes balkong någon timme med bra musik och också dryck och också mer. Anna blev dålig, men jag shapade upp henne som fan. En shape up genom att stå brevid och skrika "TÄNK PÅ KÖTT, ANNA. KÖTT!" Sen blev det jättesent och jag dissade stormässan för att komma hem, ta en promenad, gå vilse i skogen, ta mig hem lagom till klockan fyra och sedan koka nudlar och sedan somna sittande med huvudet lutat mot tv:n. Men det var fan fint.
Idag har jag hatat hela världen. Dig också, antagligen. Tycker min mor ska komma hem med min choklad snart så kan jag skrika på henne för att hon är så seg. Kanske skrika lite på gök också, sådär oprovocerat för att han har fula strumpor eller inte rakat sig eller nåt.
Men:
Miriam, Simon, Josse; snart drar vi!!!
Idag har jag hatat hela världen. Dig också, antagligen. Tycker min mor ska komma hem med min choklad snart så kan jag skrika på henne för att hon är så seg. Kanske skrika lite på gök också, sådär oprovocerat för att han har fula strumpor eller inte rakat sig eller nåt.
Men:
Miriam, Simon, Josse; snart drar vi!!!
Idag läser vi tidningen, barn
Polisen i Uppsala har gripit 250 människor, de flesta under 18 år, på Uppsala reggae-festival för narkotikainnehav. De flesta ertappades med marijuana eller hasch. "Polisen: Vi tror att de gripna bara är toppen på isberget" Men vänta nu, det var väl en reggae-festival vi pratade om nu? Visst var det? Ja. Vem är, över huvud taget, förvånad?
Lisa Eriksson, 36, bosatt i Los Angeles fick i torsdags fly från sin lägenhet då risken fanns att den man som befann sig i huset och metodiskt gick igenom lägenheterna och sköt ner hennes grannar skulle skjuta även henne. Tycker verkligen skitsynd om Lisa, verkligen. Men det som stack ut lite var slutet av artikeln: "Till sist gick gärningsannen upp till sin lägenhet, ovanför Lisas, och sköt sig i huvudet. Han dog några timmar senare." Seriöst, det måste vara extremt jävla jobbigt om man bestämmer sig för att skjuta sig själv i huvudet och sen tar det flera timmar innan man dör.
Helga och Helga i Löddeköpinge fick utifrån ett tv-program veta att den vackra blomma Helga odlat på tomten var cannabis. På bilden visas två till synes väldigt gladlynta pensionärer och i förgrunden den ovan nämnda plantan.Tacka fan att de ser glada ut! Jag tror inte en sekund på att hon inte hade en aning om att det var hampa hon odlade. En joint så är reumatismen och demensen som bortblåst!
Lisa Eriksson, 36, bosatt i Los Angeles fick i torsdags fly från sin lägenhet då risken fanns att den man som befann sig i huset och metodiskt gick igenom lägenheterna och sköt ner hennes grannar skulle skjuta även henne. Tycker verkligen skitsynd om Lisa, verkligen. Men det som stack ut lite var slutet av artikeln: "Till sist gick gärningsannen upp till sin lägenhet, ovanför Lisas, och sköt sig i huvudet. Han dog några timmar senare." Seriöst, det måste vara extremt jävla jobbigt om man bestämmer sig för att skjuta sig själv i huvudet och sen tar det flera timmar innan man dör.
Helga och Helga i Löddeköpinge fick utifrån ett tv-program veta att den vackra blomma Helga odlat på tomten var cannabis. På bilden visas två till synes väldigt gladlynta pensionärer och i förgrunden den ovan nämnda plantan.Tacka fan att de ser glada ut! Jag tror inte en sekund på att hon inte hade en aning om att det var hampa hon odlade. En joint så är reumatismen och demensen som bortblåst!
Jo
Glöm allt jag sa.
Nej
Nej, nu är det inte så jävla roligt längre. Kryptisk och abstrus, jag är medveten om det men kan inte den där satans Lasse Lindh strunta i att sjunga om Sommarens sista smak på min radio. Snälla lilla Lasse, när som helst men fan inte nu när vartenda ord spelar ett spratt och melodin låter som ett hånskratt i örat. Släpper lös fel spärrar och stampar på varenda varenda jävla tå som är öm.
Brat eller ghetto, BIATCH!
Jag har en/ett:
[x] Mamma
[x] Pappa
[ ] Styvmamma
[ ] Styvpappa
[ ] Styvsyskon
[x] Bror
[ ] Syster
[ ] Brorson
[ ] Systerdotter
[x] Mobiltelefon
[ ] Eget badrum
[x] Eget rum
[ ] Swimmingpool
[ ] Hot tub
[ ] Gästrum
[x] Dator
[x] Tv
TOTAL: 7
[x] En säng lite större än normalt
[x] Mer än 4 par skor
[x] Solglasögon
[ ] Klocka
[x] Mp3-spelare/Ipod
[ ] En fungerande PS2
[ ] Nitendo wii
[ ] Xbox som fungerar
[ ] Nitendo 64 som fungerar
[ ] Gameboy/Advance
[ ] Gamecube
[ ] Nitendo ds
TOTAL: 4
[ ] Poker-bord
[ ] basketkorg
[ ] Hockeyspel
[ ] Biljardbord
[ ] pingisbord
[ ] Fotbollsspel
TOTAL: 0
[x] Nattduksbord
[x] Stereo på rummet
[x] CD-spelare
[ ] har något klädesplagg från Abercrombie and Fitch eller Hollister/AE
[ ] Dina föräldrar har gett dig Kreditkort/ATM-kort
TOTAL: 3
[x] Jobb/sommarjobb
[ ] Shoppar minst en gång i veckan
[ ] Har dyr parfym/cologne
[x] AIM/MSN
[x] Kamera/videokamera
[x] Telefon
TOTAL: 4
[ ] Skoter/motorcykel/bil/fyrhjuling (Jag har något av dessa)
[x] Gitarr/trummor/basgitarr (Jag har något av dessa)
[ ] Piano/keyboard
[ ] Något annat instrument
[ ] Varit på en kryssning
[x] Rest utomlands
[ ] Haft en personlig tränare
[ ] Dyra smycken
[x] träffat en kändis
TOTAL: 3
[ ] Platt/locktång
[ ] Har varit i en slagbur, som är till för baseboll
[ ] Har 1000 spänn på dig just nu
[x] Kreditkort, debetkort, bankkort
[x] Rest i Europa
[ ] Varit på Hawaii
[ ] Varit i USA
[ ] Varit i Asien
[ ] Varit i Australien
[x] Varit i Afrika
[ ] Varit i Sydamerika
TOTAL: 3
[x] Föräldrarna har bil
[ ] Jet ski/båt
[ ] Husbil/vagn
[ ] Jag har en bil
TOTAL: 1
[x] Hemmagjord mat nästan varje dag
[ ] Suttit i en Limo
[ ] Suttit i en helikopter
[ ] Äger en videokamera
[ ] Egen laptop
[ ] Egen dator
TOTAL: 1
TOTAL SUMMA: 26
1-23= Ghetto-kid
24-33= vanlig
34-40= bortskämd brat
41+ = uppeklassens snobb
[x] Mamma
[x] Pappa
[ ] Styvmamma
[ ] Styvpappa
[ ] Styvsyskon
[x] Bror
[ ] Syster
[ ] Brorson
[ ] Systerdotter
[x] Mobiltelefon
[ ] Eget badrum
[x] Eget rum
[ ] Swimmingpool
[ ] Hot tub
[ ] Gästrum
[x] Dator
[x] Tv
TOTAL: 7
[x] En säng lite större än normalt
[x] Mer än 4 par skor
[x] Solglasögon
[ ] Klocka
[x] Mp3-spelare/Ipod
[ ] En fungerande PS2
[ ] Nitendo wii
[ ] Xbox som fungerar
[ ] Nitendo 64 som fungerar
[ ] Gameboy/Advance
[ ] Gamecube
[ ] Nitendo ds
TOTAL: 4
[ ] Poker-bord
[ ] basketkorg
[ ] Hockeyspel
[ ] Biljardbord
[ ] pingisbord
[ ] Fotbollsspel
TOTAL: 0
[x] Nattduksbord
[x] Stereo på rummet
[x] CD-spelare
[ ] har något klädesplagg från Abercrombie and Fitch eller Hollister/AE
[ ] Dina föräldrar har gett dig Kreditkort/ATM-kort
TOTAL: 3
[x] Jobb/sommarjobb
[ ] Shoppar minst en gång i veckan
[ ] Har dyr parfym/cologne
[x] AIM/MSN
[x] Kamera/videokamera
[x] Telefon
TOTAL: 4
[ ] Skoter/motorcykel/bil/fyrhjuling (Jag har något av dessa)
[x] Gitarr/trummor/basgitarr (Jag har något av dessa)
[ ] Piano/keyboard
[ ] Något annat instrument
[ ] Varit på en kryssning
[x] Rest utomlands
[ ] Haft en personlig tränare
[ ] Dyra smycken
[x] träffat en kändis
TOTAL: 3
[ ] Platt/locktång
[ ] Har varit i en slagbur, som är till för baseboll
[ ] Har 1000 spänn på dig just nu
[x] Kreditkort, debetkort, bankkort
[x] Rest i Europa
[ ] Varit på Hawaii
[ ] Varit i USA
[ ] Varit i Asien
[ ] Varit i Australien
[x] Varit i Afrika
[ ] Varit i Sydamerika
TOTAL: 3
[x] Föräldrarna har bil
[ ] Jet ski/båt
[ ] Husbil/vagn
[ ] Jag har en bil
TOTAL: 1
[x] Hemmagjord mat nästan varje dag
[ ] Suttit i en Limo
[ ] Suttit i en helikopter
[ ] Äger en videokamera
[ ] Egen laptop
[ ] Egen dator
TOTAL: 1
TOTAL SUMMA: 26
1-23= Ghetto-kid
24-33= vanlig
34-40= bortskämd brat
41+ = uppeklassens snobb
Nåt för Dom som väntar
Kom inte till mig och klaga på ditt sommarjobb. Gör det bara inte. Bara om du kan bevisa att du jobbar med något jävligare och samtidigt får sämre med cash för det. Jag går numera upp klockan sex på morgonen och kommer hem 10½ timme senare. De senaste två dagar jag vistats på min flärdfulla och glamourösa arbetsplats har jag fått utföra följande sysslor: städa och skura toaletter och handfat, skura fabriksgolv, damma chefs-skrivbord, skura bort måsbajs med en gammal mopp, plocka upp godispapper, kratta fimpar och tömma askfat, etc. För detta får jag 59kr/timmen.
Och ändå klagar jag inte (allt för) mycket. Jag blir äcklad varje dag men samtidigt överlycklig över att jag har ett arbete. Jag har sedan 14 års ålder haft 5 olika arbeten och kan därmed uppskatta pengar och fatta, jag har ett jobb! Jag tjänar pengar! Även om jag blir rik en vacker dag ska mina barn fan sommarjobba varje sommar om möjligheten finns, och jag ska säga "men ni aaaanar inte hur mycket det gav er mamma!" och de ska (snälla snälla, hoppas) aldrig någonsin ta pengar för givet.
I övrigt har jag näst intill vigt mitt liv åt skrivmaskinen och därmed skriva äckligt pretentiösa dikter och fjantiga, melodramiska noveller.
Och ändå klagar jag inte (allt för) mycket. Jag blir äcklad varje dag men samtidigt överlycklig över att jag har ett arbete. Jag har sedan 14 års ålder haft 5 olika arbeten och kan därmed uppskatta pengar och fatta, jag har ett jobb! Jag tjänar pengar! Även om jag blir rik en vacker dag ska mina barn fan sommarjobba varje sommar om möjligheten finns, och jag ska säga "men ni aaaanar inte hur mycket det gav er mamma!" och de ska (snälla snälla, hoppas) aldrig någonsin ta pengar för givet.
I övrigt har jag näst intill vigt mitt liv åt skrivmaskinen och därmed skriva äckligt pretentiösa dikter och fjantiga, melodramiska noveller.
Somliga straffar Gud med en gång
Självklart, självklart, SJÄLVKLART kommer sommarvädret dagen innan jag börjar jobba. Jag är egentligen inte förvånad. Jag har sagt sedan dagen jag fick veta att jag skulle jobba att sommaren skulle komma först då, och att den sedan skulle fortsätta när skolan börjat. Men nu får ni ursäkta ty jag ska gå och stoppa en gaffel i eluttaget. Eller bada med min hårtork. Eller fortsätta sola tills dess att huden vittrat sönder totalt.
- Vad vill du ha!? - Jag vill ha FETTAAA!!!
Den här helgen har jag:
- Åkt sjukt mycket lokaltrafik
- Sovit i samma säng som Anna (RAOUWR)
- Druckit för mycket vin
- Sett det mesta ur Scrubs säsong 4
- Gått Pirdeparaden med ett Harry Potter-gäng, utklädd till Gay-Voldemort, skrikandes "HARRY POTTER ÄR HOMOSEXUELL" femtusen gånger
- Varit på inflyttningsfest i Uppsalas finaste lägenhet
- Ropat efter "FETTA" på McDonalds och nattbussen
- Handlat för mycket för min nuvarande ekonomi (men en Monki-klänning, Beyond Retro-glajjor och Cheap Monday-skor för 230 spänn tycker iaf. jag är rätt värt)
- Haft ångest över att jag börjar jobba i övermorgon
Snart kommer Emma och Ida hit och käkar raggmunk med mig, hoppas jag.
- Åkt sjukt mycket lokaltrafik
- Sovit i samma säng som Anna (RAOUWR)
- Druckit för mycket vin
- Sett det mesta ur Scrubs säsong 4
- Gått Pirdeparaden med ett Harry Potter-gäng, utklädd till Gay-Voldemort, skrikandes "HARRY POTTER ÄR HOMOSEXUELL" femtusen gånger
- Varit på inflyttningsfest i Uppsalas finaste lägenhet
- Ropat efter "FETTA" på McDonalds och nattbussen
- Handlat för mycket för min nuvarande ekonomi (men en Monki-klänning, Beyond Retro-glajjor och Cheap Monday-skor för 230 spänn tycker iaf. jag är rätt värt)
- Haft ångest över att jag börjar jobba i övermorgon
Snart kommer Emma och Ida hit och käkar raggmunk med mig, hoppas jag.
Hennes namn är Erika. Hon är tysk, 60 år gammal, kostade 40 spänn och är min nya kärlek.
I höjden räddarn vi ej hälsa, ej gudar, furstar stå oss bi
Och jag tänkte "Kanske jag inte är anhängare av socialism och demokrati ändå?" och gjorde testet nedan. Och nu kan jag ju sluta upp med att tvivla. Det känns väldigt soft.
http://www.moral-politics.com/xpolitics.aspx?menu=Home&action=Test&choice=Long
US Parties: No match. Presidents: Jimmy Carter (75.29%) 2004 Election Candidates: Ralph Nader (73.39%), John Kerry (68.36%), George W. Bush (47.29%)
http://www.moral-politics.com/xpolitics.aspx?menu=Home&action=Test&choice=Long
YOUR SCORE
Your scored -1.5 on the Moral Order axis and 5 on the Moral Rules axis.
The following items best match your score:
- System: Socialism
- Variation: Economic Socialism
- Ideologies: Social Democratism, International Socialism