.

Vi ditchade datakunskapen för en fika och det var milt sagt mycket trevligare. Och jag förstår inte varför datakunskap heter datakunskap när det egentligen är datorkunskap? (Data = representerar information som kan uttolkas pom den sätts in i rätt kontext. Dator = Maskin som kan bearbeta information.) En dator kan alltså behandla data och ICKE vice versa. Tänk Percy Nilegård där. ICKE!

Jag och gök åkte till Bollnäs och fixade pass, köpte snus och hämtade biljetter. Sen köpte jag frimärken för en smärre förmögenhet och skickade mitt brev till Zack och sen betalade jag min Tradera-auktion, 'cause guess what!? Jag har köpt ett Backpacker 3 och lyckan och barndoms-flashbacksen är totala! Och cdon-beställningen väntade i brevlådan vilket aldrig slår fel.
Var och firade mormor sedan och Stina och jag drog igenom älskade släkthändelser. Som när jag råkade kasta ett drag i mormors kind när jag skulle visa att jag kunde fiska. Eller när min moster blev skjuten i armen med ett luftgevär. Eller när bror fick halva fingret bortskuret av en cykel. Eller när moster blev tvingad att sitta i en garderob som farbror skjutsade med mopeden. Släkten Lindh/Jonsso/Söder über alles ♥

Och i förrgår hände läskigaste ever. Låg som vanligt i sängen och såg Scrubs och vred och knäckte lite med ryggen. Plötsligt klickar något till i axeln och jag känner hur något liksom trycker emot lungan. När jag sedan ska sova börjar det bli svårt att andas och jag ligger och vrider mig i plågor och kippar efter luft och på nåt vänster lär jag väl ha somnat till slut, i tron om att jag ska dö. Fast det gjorde jag ju inte.

Jag: Emma, vi begår kollektivt självmord efter samhällen va?
Emma.S: Mm. Men vi fikar först va?

" En vän frågade vad jag lärt mig, nu när jag är mitt i livet.
  Ja...inte är det mycket.
  Jag läste i en tidning att om man träffar en fotfetischist så skall man bära vita tubstrumpor, för det tycker de är väldigt eggande.
  Men det är ju inte mycket att komma med som livsvisdom.

Men det finns en sak jag tror på: Nåd.
  Visa nåd och du skall möta nåd.
  När jag var liten var det ingen som förstod att jag var närsynt.
  Vi bodde i ett radhusområde, och alla husen var så likadana och jag hittade aldrig hem.
  Jag tog mig in i trädgårdarna och tryckte näsan mot fönsterrutan, och om någon då skrek av fasa visste jag att här bodde jag inte. Åtminstone hoppades jag att det inte var här jag bodde.
Och det är väl detta åren lärt mig:
  Om jag ser någon som trycker ansiktet mot min fönsterruta
- andas djupt och försök att vara barmhärtig.
  Det behöver inte vara ett monster.
  Det kanske bara är en som är mycket mycket vilsen. "


(den som fattar ordvitsen i rubriken är bäst)

Det är liksom som den där med att man kanske inte orkar så mycket men att allt kanske funkar ändå? Men jag har köpt Chicago för en tjuga, jag får min sista lön på fredag och jag skulle behöva en aning ledighet, lite kaffe, en smula strapatser och ett tomt skrivblock med tillhörande penna. Och mest av allt vill jag ha trygghet, säkerhet och kontroll i tillvaron. Jag är på tok för labil för stunden. Och jag känner att jag bara MÅSTE dra till med ett citat! Ja!

Och vilken slipad individ har fått för sig att signa ett medlemskap på match.com i mitt namn? Ska jag ta det som en pik på något sätt? Hahaha, dagens.

Begynnande förkylning som medfört att jag gift mig med en skitful fleecefilt. Råkade köpa nån snubbes bandyfinal-biljett nyss så det blir tydligen Muppsala på lördag, hahaha. Ska fika med Malin och åka och till Stockholm en sväng på lördan med. Och Anna den lilla biatchen steker i Miami och går på Disneyworld. Saknar henne också. Men igår skrev jag en hel novell och påbörjade en ny, och jag kom på vilket ord jag tycker är det bästa av alla svenska ord: "synonym".
Och i övrigt suger typ allt, förutom våren. This year it'll be our spring. I år blir det vår vår.

-Yo biatch, wa happenin', ey?
-Ja, vad vill du?

-Fast erkänn att jag var väldigt mycket sötare än Markus när jag föddes?
-Tja..skrynkliga, skrikiga och jävliga var ni väl båda två.

-Men hörru Göken, ska vi inte börja käka Nutrilett så vi får beachbody till i sommar?
-Pfff...

Stressen imorse gjorde att jag tänkte cykla ner, om det inte vore för den lilla detaljen att jag vred av cykelnyckeln. Andra hälften sitter kvar i låset. Jag= sämst. Skola, Ida-date, film, mostersfika, bebismatning, tjejträning, matteplugg och Stina-bakning. Finns nog ingen jag kan vara så avslappnad med som med Stina. Kanske för att vi har känt varandra sen dagen efter jag föddes, mhm? Jag har iallafall haft rubrikcitatet i huvudet konstant sen igår natt. Utifall att någon jättegärna behövde veta.

Hem från Hufvudstaden kom jag ju.
Min bag, fullproppad med mina finaste kläder, gjorde det inte.